Sanne höll på att stressa ihjäl sig – flyttade till Filippinerna

Read the interview with Sanne in english here >>

Sanne svimmade bakom ratten och körde av vägen. Det blev vändpunkten i ett stressigt liv med hjärtklappning i Sverige. Nu lever hon ett avkopplande liv i Filippinerna där hon driver sitt eget hostel på en paradisö.
– Min yogalärare sa något så sjukt bra. ”Remember, we are human beings, not human doings”, säger Sanne.

LÄS OCKSÅ: Historien om Sanne blev super-viral – läst av över en halv miljon: ”Min Facebook exploderade”

Sanne Sevig. Hon var en helt vanlig tjej från Småland. Hon var den där sprudlande energiska typen med driv och många bollar i luften. Som 25-åring studerade hon på Högskolan i Skövde samtidigt som hon var projektledare på ett klädföretag i Stockholm. Utöver det skötte hon även sitt nystartade företag där hon åkte runt och föreläste.

– Jag tog mig vatten över huvudet och gjorde alldeles för många saker på samma gång och var aldrig nöjd.

Gilla ”Ett annat liv” på Facebook för fler inspirerande texter som den här i ditt flöde:

Ironiskt nog läste Sanne neurovetenskap och positiv psykologi på universitetet. Kort sagt för att lära sig vad välbefinnande är. Men det verkade inte spela någon roll. Sanne körde på. Efter flera år av stressande började livet krackelera. Hon klarade inte av tystnad och hade svårt att sova på nätterna.
– Jag rökte på den tiden och då kunde jag inte ens gå ut och ta en cigarett och vara tyst under de två minuterna det tar. Jag fick sådan jävla panik. Det var så tyst och det var skitjobbigt. Då kom känslan att så här vill jag inte leva, berättar Sanne.

När hon berättar det där sitter vi i en lummig trädgård och äter en långfrukost. På ön Siargao i Filippinerna. Där sitter nu en blond 29-årig Sanne och utstrålar en livsglädje som nästan går att ta på. Långfrukost ja, det hade hon aldrig tid med i Sverige. Men det har hon nu. Det här är hennes nya liv sedan några år tillbaka. Hostelägare och tillfreds med livet. Hon gestikulerar, ler med hela kroppen och som hon beskriver det själv – hon lyser hela vägen inifrån och ut.

LÄS OCKSÅ: Reseguide till Filippinerna och Siargao

Hon mår mycket bättre.
– Något jag är stolt över är att jag idag är så mycket lugnare och sättet jag ser på mig själv är så mycket snällare. Jag kan säga till mig själv ”bra jobbat idag”. I Sverige var jag glad kanske en halvtimme om jag drog in pengar till mitt företag men nästa dag hade jag ett till möte och då började jag rodda med det. Jag njöt aldrig, stannade aldrig upp och klappade mig själv på axeln. Det är tabu i Sverige. Det ska man inte göra. Det är sällan jag hör mina kompisar i Sverige säga att de är stolta över sig själva.

Men hur hamnade då Sanne på den här platsen och med alla dessa insikter? Det är ju ett ganska stort steg från ett stressigt liv i Sverige till att bosätta sig på en paradisö på andra sidan jorden.

Stress, panik och hjärtklappning blev tillslut för mycket. Känslan att ändra sin stressiga livsstil brottades Sanne med i sex månader. Men det räckte med en liten händelse för att det skulle rinna över.
– Jag stod på en busshållplats och det var 30 minusgrader. Min bil hade gått sönder och jag kände inte tårna. Jag tänkte – nu skiter jag i det här.

Då hade hon i princip bestämt sig. Men Sanne agerade inte förrän efter att det höll på att gå åt helvete.
– Jag svimmade i bilen och körde av vägen men klarade mig helt oskadd. Dagen efter sa jag upp mig från jobbet och skrev på Facebook att jag hade bestämt mig för att flytta utomlands och undrade om någon hade en öppning eller något de kan rekommendera. Då fick jag två svar. Ett var från en tjej jag backpackat med flera år tidigare som skrev att hon flyttat till Manilla. Hon skrev att jag kunde bo gratis hos henne ett par veckor.

LÄS OCKSÅ – Sociologen: ”Arbete är destruktivt”

Fyra veckor senare landade Sanne i Manilla. Då hade hon sålt och gett bort allt hon ägde. Det var januari 2012 och Sanne lämnade då sitt gamla liv för gott.

I Manilla fick hon jobb på reseföretaget Apollo och var länken mellan de stora hotellkedjorna och agenterna i Sverige. Men efter ett tag insåg hon att hennes beteende förföljde henne.
– I Manilla sprang jag fortfarande. Det tog flera månader innan jag stannade upp och tänkte att jag flyttade väl inte till andra sidan jorden för att göra samma sak. Det spelar ingen roll hur långt jag åker för jag följer ändå med hela tiden. Det spelar ingen roll om jag bor i ett tropiskt land för jag brottas ändå med samma saker.

Men vändningen skulle komma. Igen. Apollo lade plötsligt ner kontoret och Sanne lämnade Manilla för att resa. Efter två månader med en ryggsäck på Filippinernas många öar insåg hon att det var precis vad hon behövde. En lugn ö med tomma stränder och vågskvalp.

Via gamla studiekamrater fick hon kontakt med svenska Robert som drev resort på ön Siargao i östra Filippinerna. En ö Sanne då ännu inte varit på.
– När jag kom hit, när jag satt i en bil från flygplatsen tryckte jag näsan mot rutan och tänkte ”jaha, nu har jag hittat hem”. Jag hade inte ens gjort en enda dag på jobbet. Men jag kände det.

Den där till synes perfekta ön är nu hennes hem. Siargao. Är det kanske ön som fått henne att påbörja sin inre resa och komma till alla insikter. Här råder lugnet. De stora turisthordarna vet inte ens om att ön finns. Lokalbefolkningen jobbar med fiske och inte turism. Sannes hostel och några andra resorter och mindre hotell som drivs av västerlänningar är det enda i turistväg som finns här. Besökarna? Unga surfare som kommit för de, i surfvärlden, berömda vågorna som rullar in från Stilla havet.

Förutom öns lugnande effekt på själen får Sanne ro på yogapassen tre gånger i veckan. Det har lärt henne massor. Att vara emotionell och närvarande.
– Jag går ju inte runt här och är glad hela tiden, jag är mer ledsen och förbannad nu än vad jag var hemma. Men jag känner i alla fall något. Hemma kände jag ingenting. Jag kände inte ens glädje. Jag hade bara en konstant stressnivå som var väldigt hög. Jag är väldigt mycket mer emotionell här, jag gillar den sidan hos mig. Jag vill vara äkta. Jag vill inte vara perfekt. Jag vill bara vara jag, säger Sanne.

Klyschig fråga kanske. Men är du lycklig här?
– Ja det är jag, säger Sanne snabbt. Sen upprepar hon sig själv efter några sekunders eftertanke.
– Ja. Det är jag.

Det märks tydligt att det där säger hon med eftertryck. Från djupet av hela sig själv.

Men vad är lycka då?
– Lycka för mig är att känna mycket. Och att ha modet att uttrycka vad jag känner. Det är inte riktigt samma sak. För mig är det två helt olika saker. Lycka är att få göra saker för att jag vill göra dem. Att jag följer min inre motivation istället för den yttre.

– När du börjar bli tacksam. Det är då du börjar bli lycklig. Och när du är snäll mot dig själv. Om inte du lyser inifrån och ut kan ingen annan heller lysa. Inga relationer kan vara riktigt bra om inte du känner dig bra. Mer snällhet mot oss själva skulle jag säga.

Efter sex månaders jobb på Roberts resort blev Sanne involverad i det hostel som den filippinska killen Josef börjat bygga. Killen hon också börjat att dejta. De träffades första gången redan under Sannes första vecka på ön. Tillsammans slutförde de bygget av Paglaom hostel som de nu driver med framgång.

Men vi pratar inte om några stora pengar.
– Vi gjorde ett medvetet val. Vi valde tid istället för pengar, säger Sanne.

Hela hennes syn på pengar har radikalt förändrats
– Det var sjukt häftigt för jag har aldrig varit så fattig som när vi byggde hostelet. Jag tror vi hade en dagsbudget på 300 Pesos per dag för två personer att leva för (cirka 60 kronor). Vi åt ris, ägg och ibland köpte vi kyckling. Det var så viktigt att ha den tiden, för nu när vi kan gå ut och äta är det stort. Jag uppskattar det på ett helt annat sätt på grund av de månaderna när vi slet.

Nu när hostelet är färdigbygg sedan några år tillbaka har Sanne i sin nya lugna tillvaro hittat tid för massa olika saker hon inte kunde drömma om tidigare. Förutom att fylla livet med arbete kring hostelet och yoga har hon startat välgörenhetsorganisationen ”Nature kids of Siargao”. Tanken är att utbilda barn och unga vuxna i miljömedvetenhet på Siargao samt donera kläder, mat och skolryggsäckar till behövande barn.

Senaste året har Sanne genom sin organisation blivit allt mer involverad i ett barnhem på ön. Nu är hon där två gånger i veckan och nyligen såg hon till att barnens sovsalar fick färg på väggarna.
– De behöver fler vuxna där. Det är tjugo barn och två vuxna i taget. Det finns inte tid för kramar, godnattsagor, spela basket eller att hjälpa till med läxor. När jag är där försöker jag vara så närvarande som möjligt, säger Sanne.

Hon fortsätter:
– Det ökar mitt välmående så mycket att få vara involverad i välgörenhet.

Hon tar en tugga av pannkakan hon har framför sig på tallriken och lägger huvudet på sned med ett leende. Hon är klok Sanne. Hon har mycket att säga.

Tror du att alla kan göra samma inre resa som dig utan bakgrunden som du har med din utbildning?
– Absolut. Men att ta hjälp tror jag är ett jättebra medel, jag fick ju hjälp genom att resa. Det var mitt sätt att lättare bryta mönstren. Att ta hjälp kan vara att läsa en bok som förändrar ens liv eller börja en ny sport. Du behöver inte gå till en psykolog eller en coach, men det kan också vara bra.

Hon lyser. Som hon säger. Hela vägen inifrån. Och ut.

Hur tror du hon presenterar sig själv för ickesvenskar som har svårt att uttala ”Sanne”?

Sunny. Såklart.
– – – – – – – –
Gillade du vad du precis läste? Dela intervjun på Facebook så fler kan få samma känsla som du!
Om du vill donera pengar till Sannes organisation ”Nature kids of Siargao” finns det flera sätt:
Via Swish:
+63-9499-369046Via banköverföring:
Sanne Sevig, Swedbank
8150-5
4635787-7