Burma, Dag 22: Landet med det trevligaste folket

1176

Det fick bli en avslappnad ”mellandag” här i Mawlamyine där vi tog en lång frukost, promenerade genom små gränder, bokade bussbiljetter och planerade vår sista vecka i landet.

En mellandag ger tid till reflektion. Och något jag vill berätta för er är hur oerhört trevliga burmeserna är. Det bevisas om och om igen varje dag.

Var vi än är, var vi än går eller sitter säger folk hej och vinkar glatt.

När vi i vår tuk-tuk åker förbi en stor grupp barn vänder de sig alla om och skriker ”Mingalabar” (Hej på burmesiska) och vinkar med världens största leenden i sina ansikten.

Tre män på en moped ropar också hej och vinkar allt vad de har.

En vit personbil passerar oss, när de ser oss vevas bakrutan ner och tre kvinnor där inne nästan hänger ut genom rutan alla tre för att vinka.

Vi kommer till busstationen för att boka biljetter och ser sådär vilsna ut som en kan göra på en asiastisk busstation utan en enda skylt och bussar, bilar, mopeder, mat och höns överallt.

Genast kommer tre män upp till oss och frågar vart vi ska. En av dem är taxichaufför och när vi visar honom bokning för vårt boende dit vi ska erbjuder han taxi. När vi förklarar att vi vill ta bussen till det större samhället i närheten av vårt boende erbjuder han sig genast att visa oss till rätt del av busstationen. Han är ingen mästare på engelska men bättre än de andra på stationen. Han tar självmant på sig uppdraget att vara vår tolk. Han har förstått var vi vill och vilken dag och tid vi vill åka.

Tillsammans med två andra män visar han oss in i skuggan under ett tak där en man bakom ett träbord säljer biljetterna till bussen vi vill boka. Vår tolk talar burmesiska med mannen bakom bordet och snart har vi våra biljetter i handen.

Den trevlige taxichauffören gör alltså detta utan att försöka pracka på oss något annat eller försöka sälja oss en resa i hans taxi. Vi småpratar och skrattar med honom och säger sedan hejdå. De två andra männen följde också glatt med hela vägen och tog tid från sin dag för att hjälpa oss.

Detta har såklart hänt mig förut men det är mer sällsynt i andra asiatiska länder. Oftast kommer pracket och tjatet som ett brev på posten.

Varför är burmeserna så otroligt trevliga?

Min egen teori är deras historia. Landet har varit stängt mot omvärlden. 1996 utlyste militärregimen som ”The year of the tourist”. Något som många burmeser inte gillade. Demokrati- och frihetskämpen Ang San Suu Kyi sa då att det kommer en dag när hon vill att turister ska komma till Burma för att se det vackra landet. Men det var inte tid för det då.

Den dagen har nu kommit och jag tror därför att varje gång en burmes ser en turist känner de stolthet och glädje att någon faktiskt vill komma till deras land. Och de vill alla i Aung San Suu Kyis anda hjälpa till att sprida en positiv bild av Burma.

Det är min egen högst personliga teori som backas upp av flera burmeser jag pratat med.

Det är en stor sak att säga. Men jag tycker burmeserna är det trevligaste folk jag mött någonsin.

Det här är Tidi. En av alla trevliga burmeser jag träffat. Hon kom gåendes i en av alla byar runt Inle Lake och vi småpratade på burmesiska innan jag knäppte denna bilden.
Det här är Tidi. En av alla trevliga burmeser jag träffat. Hon kom gåendes i en av alla byar runt Inle Lake och vi småpratade på burmesiska innan jag knäppte denna bilden.
SHARE