Hoppa till innehåll

Koh Tao – Den lilla ön som är dykarnas paradis

Koh Tao. Ett litet paradis mitt i den thailändska golfen. Samtidigt ett dykmekka utan dess like. Jag begav mig till den lilla ön för att ta reda på om det bland palmer och dyktuber är möjligt att leva ett annat liv. Vad jag fann? En vardag full av glädje, lugn och lycka.

 

När båten sakta närmar sig syns bara Koh Tao som en grå skugga precis ovanför horisonten. De karaktäristiska kullarna syns tydligt på avstånd. På väg in mot hamnen passerar färjan dykbåtarna som ligger förtöjda vid de olika reven.

Det är som vanligt fullt kring de populäraste och vackraste dykplatserna. Med en nästan garanterad sikt på över 20 meter i det kristallklara vattnet under ytan har Koh Tao lockat till sig de bästa dykarna och de största dykföretagen i världen.

Madeleine Thunholm jobbar på Big Blue Diving

Dykturismen möjliggör många arbetstillfällen och jag vill under mitt besök ta reda på om det går att leva ett annat liv här. Jag slår mig ner i skuggan under en palm med svenska Madeleine Thunholm som för tillfället bor och lever här. Hon om någon borde ju veta.
– Det är så himla sjukt. Det här är ju min vardag. Gå upp på morgonen, ta ett dyk. Nästa dag kanske ett dyk på eftermiddagen för att sen ta en öl och hänga ute. Det är det som är absurt, för det är en helt sjuk vardag, säger hon.

I vintras sa hon upp sig från sitt fasta jobb och åkte helt sonika ner till Koh Tao med tre kompisar. Hon har de senaste månaderna utbildat sig till dykledare och nu tar hon ut kunder till reven nästan varje dag.
– Jag vill testa på något nytt och utmana mig själv för att kunna utvecklas. Om man gör samma sak varje dag då känner jag själv att jag fastnar i en bubbla. Man blir lite ledsen. Jag tror att folk hemma egentligen skulle behöva göra sådana här saker lite oftare, säger hon.

Havet är hennes kontor och livet är bekymmerslöst. Hennes dagar består av dykning med häftiga och färgglada fiskar, umgänge med det tighta dykgänget och ibland bara slapp på stranden. Hon får påminna sig själv om att det här faktiskt är hennes liv och vardag. Vardag. Något som andra förknippar med rutiner, långa jobbdagar och dagishämtningar i väntan på fredagsmyset. Det finns det inget av här – åtminstone inte i samma utsträckning. Lugnet och lyckan ligger som en en skön filt över hela ön. Visst, gatorna kan kännas hetsig med mycket trafik men det förstör ändå inte öns lugna atmosfär.

Madeleine Thunholm jobbar på firman Big Blue Diving som är en av världens största dykskolor. Resorten med restaurang, rum och övningspool ligger vackert precis vid vattnet på norra delen av öns största strand – Sairee beach.

Sairee beach

Sairee beach. Foto: Patrik Enlund

Längs stranden trängs kokospalmerna med barer, restauranger och bungalows. Det är slående vackert. Men Koh Tao är ingen ö du åker till bara för att sola och bada. Bara några meter ut från sandstranden breder korallerna ut sig på havsbottnen. Havets guld i det här fallet.

Under hela dagarna går båtarna i skytteltrafik till reven för att bjuda kunder på vacker dykning och för att nybörjare ska ta sina första andetag under ytan.

Koh Tao är dock under förändring. Allt fler ungdomar som bara är ute efter att festa och leva livet har hittat hit och konkurrerar om utrymmet med de mer tillbakalutade dykarna. De små gemytliga gatorna kring Sairee beach fylls av fler barer, restauranger och hostel.

I skuggan under palmen blickar Madeleine ut över det stora blå. Hon funderar över hur det är att leva på just lilla Koh Tao.
– Det är underbart, men man kan bli lite rastlös ibland. Jag får påminna mig själv att det här är bättre än hur jag lever annars. Man blir lite fast i sitt egna liv, det blir tråkigt att ligga på stranden varje dag. Men egentligen är ju det helt fantastiskt.

Samtidigt som vi sitter och pratar råder det febril aktivitet vid dykresortens förråd. Det är snart tid för eftermiddagsbåten att lätta ankar och en hel drös med dykare gör sig redo för dagens dykning. Dykledarna fyller upp dragvagnen med de tunga lufttankarna och kämpar med hjulen i sanden för att få ner dem till båten. Madeleine betraktar sina kollegor på avstånd och är trots allt lite glad åt att hon slipper jobbet just denna eftermiddag.
– Man gör ju allt. Det blir mycket bärande. Ibland vill man bara slänga allting åt helvete, alla de här tankarna och väskorna. Men det är värt det när vi sen är i vattnet, säger hon.

Saknar du Sverige?
– Nej. Eller både och. Jag saknar maten. Vi pratar om mat hela tiden, det är det enda vi pratar om. Potatisgratäng, kladdkaka, kanelbullar, mörkt bröd, knäckebröd och smörgåstårta. Och jag saknar min familj. Om jag kunde ta hit dem och maten så hade jag kunnat stanna hela mitt liv. Eller åka hem och träffa dem och äta lite, sen kan jag åka därifrån igen.

Varför vill du inte bo och jobba i Sverige?
– För det är inte kul. Jag vill se nya saker och upptäcka nya världsdelar. Hur kan man säga nej till att vara någon annanstans, säger Madeleine som om det vore det mest självklara i världen.

Jag lämnar Madeleine och tar en promenad i vattenbrynet. Vattnet silas mellan tårna och värmen från solen ger min panna små svettdroppar. Efter samtalet med Madeleine inser jag att ett liv här faktiskt är mycket lättare än vad man tror när man befinner sig på hemmaplan.

I Sverige är det svårt att se utanför den där muren av trygghet och välfärd. Även om du är en person som försöker. Det är lätt att bli skeptisk till om det faktiskt skulle gå att bo och jobba någon annanstans. Men när jag glider stranden fram och ser alla dessa amerikaner, spanjorer, britter, svenskar, danskar, australiensare och sydafrikaner som faktiskt lever här är det ju hur uppenbart som helst att det fungerar alldeles utmärkt. Vad är det egentligen som får folk hemma att knappt tro det är möjligt?

Jag svänger bort från stranden och tar mig upp till de trånga gatorna i det lilla centrum som finns i mitten av Sairee. Här ligger mängder av små butiker och stånd där du kan shoppa billiga glasögon, prydnadssaker, snacks, armband och smycken. Dykskolornas små affärer är förstås i majoritet men vill du hellre snorkla finns det många som hyr ut det du behöver. Runt hela Koh Tao finns flera bra platser för snorkling som går att ta sig till från stranden utan båt. Och chanserna är goda att se både mindre revhajar och sköldpaddor.

kt-3

Vill du bo lite mer avslappnat på Koh Tao men ändå nära centrum är det väldigt mycket lugnare i de södra delarna av Sairee. Här ligger promenadstråket precis intill stranden istället för uppe bland butikerna. Dykskolorna lyser med sin frånvaro då lyxigare hotel upptar ytan närmast vattnet. Fortsätter du den större bilvägen söderut eller österut på Koh Tao kommer du till den mer vildvuxna och orörda sidan av ön där det finns ett fåtal större lyxhotell med utsikt över havet från kullarna och den lugna – nästan privata – stranden.

Det är relativt dyrt på Koh Tao på grund av att det är just en ö. Alla varor kommer med båt vilket ökar kostnaderna. En flaska vatten kostar nästan det dubbla jämfört med Bangkok eller Krabi. Men känslan är att det får det vara värt. Ön är som sagt – ett litet paradis.

Solen börjar så sakteliga dala och den välkända fantastiska solnedgången närmar sig hastigt. Nu gäller det att hitta en bra plats för att betrakta detta skådespel. Då är såklart västra delen av ön platsen att vara på. Längs Sairee beach finns flera bra restauranger som serverar riktigt bra pad thai, curry eller fried rice. Tröttnar du för en stund på thaimaten finns goda möjligheter att hitta en prisvärd hamburgare eller en god pastarätt. Det spelas soft musik och du kan slå dig ner vid en av de många kuddar som de flesta restauranger har precis intill stranden.

När den eldröda solen sakta slukas av havet i väster färgas hela himlen orange och rosa. Stämningen är uppsluppen och det är lätt att dra en njutningens suck. Och avundsjukan på de som faktiskt lever här växer sig för en stund riktigt, riktigt stor.

Solnedgång på Koh Tao.

Solnedgång på Koh Tao. Foto: Patrik Enlund