Med en nätt weekendbag på en (inre) långresa

567

Patric Olé är gästskribent på ”Ett annat liv”. Idag skriver han om sitt kommande äventyr.

Det blir en varm vinter i år. Tillbaka till de 7 707 öarnas land. Filippinerna har blivit likt ett andra hem för mig. Säkerligen mitt tionde besök, vem vet. Tydligen har jag tappat räkningen. Precis som jag kommer att göra med tiden väl på plats. Ingen stress, ingen press.

Kanske är det just därför jag väljer att plocka med mina studier på färden. För att utföra uppgifter utan stress. I en miljö av harmoni. Där palmerna svajar glatt av vinden, där havets vågor utgör ett skådespel, där en främling blir din vän.

Siargao är destinationen. En droppformad ö i östra Filippinerna som lockar surfare från hela världen. Även om jag inte varit på ön i fråga besitter jag en drös vänner/bekanta som huserar där. Först tänkte jag överraska dem genom att ploppa upp likt ett Kinderägg. Sedan slog det mig: Så jävla spännande är jag ju inte.

LÄS MER OM SIARGAO – Patrik: ”Min resa till världens ände” >>

Tog därför kontakt med några av mina kamrater på ön, för att få lite vägledning kring boende innan avfärd. Jag skrev till Mads, en riktig lustigkurre som har svart bälte i att sprida glädje. Skulle han ha något vettigt tips?

Mads som bor i ett hus ihop med sina ”boys” som han kallar sitt crew för. Tillsammans är dom en grupp som förser ön med ”jungle vibes” genom att agera med musik & dans. Han berättade för mig att marken som deras hus står på innehar ganska stor yta.

– Ägaren till marken har inga planer med den än på ett tag, du skulle nog kunna bygga ett eget bambuhus ett kokosnötskast ifrån vårt om du vill? Det var Mads svar gällande vägledning. 

Älskade svaret, det minst sagt osvenska svaret. Men, jag vet inte vad Mads fått för intryck av mig!? Om han ändå vetat om att jag bara gjorde smörknivar på slöjdlektionerna och endast läst några få kapitel ur boken om Robinson Cruse. Det fick mig alla fall att le hemma i soffan, det fick mig också att kika vidare på potentiellt boende.

Spanade runt på olika sidor med hostels. Det mest prisvärda och det jag helst velat bo på var fullbokat flera månader framöver. Äsch, tar situationen som den kommer, kikar runt när jag landat istället tänkte jag. Lite som ursprungsplanen var, bekymmersfritt.

Plötsligt plingade det till. Ett meddelande i Facebook-chatten från Sanne. En tjej som jag träffade i just i Filippinerna, på ön Boracay för cirka 5 år sedan. Sanne, tjejen som höll på att stressa ihjäl sig i Sverige men flyttade till Siargao. Hon frågade om jag skulle komma till Siargao i vinter, nog allt skulle jag ju det. Sanne driver nämligen ett hostel där, som oftast är fullbokat flera månader framöver.

– Vill du bo hos oss? Vi har alltid en extra plats till nära & kära, skrev Sanne.

Självklart ville jag det! Inget behov av att leta vidare. Boendet hittade mig, vilken grej.
Snacka om att bli genuint glad. Sanne är en person vars vägval och story verkligen inspirerat mig.

Sanne Sevig bor på Siargao. Foto: Patrik Enlund

Och nu. Nu är jag snart på väg.

Med en nätt weekendbag på en (inre) långresa. För att plugga till stresscoach och fånga en och annan våg. I utbildningen finns avslappning/mindfullness med som moment, kan inte tänka mig en bättre plats för ändamålet.

Namaste.

Dags att skynda mig till flygplatsen. Skoja.
Inte skynda, men till flygplatsen skall jag minsann.

Följ med mig på färden
Instagram: @patricpalmtree

//Gästskribent Patric Olé

SHARE