Då hade vi vinkat av vår familji på flygbussen utanför Naritaflygplatsen i Japan. Frusna och förkylda landade vi på Okinawa. Med hela Bali och Japans topp-sevärdigheter under bältet, firade vi två månader på resande fot. Det skulle ta ett år att smälta alla intryck.
Sanur, Bali
Höjdpunkterna var redan fler än tio, mer än en i veckan, att skriva en årskrönika skulle bli svårt.
Vårt bankomatkort, båda våra bankomatkort, fungerade inte i Japan, vi trodde att det berodde på Japan. Vi hade fel, våra kort hade skimmats på Gili Trawangan, Bali och stoppats av vår bank. Som tur var hade vi ett back up kreditkort.
Fantastiskt luftigt boende i Ubud, Bali
Att resa så som vi gjorde, 22 flyttar på två månader, är ett jobb i sig och ger inte direkt oceaner av tid till att förkovra sig i foto, läsa böcker, träna, detoxa ta meditationskurser. Tiden gick till att researcha nya resmål, boka transport och övernattning. Sen är det naturliga behov som mat, sömn och hygien som ska tillgodoses. Vi hade hållit ett alltför högt tempo kände vi efter två månader. Ett annan lyxproblem är att livet nu faktiskt var en fest, populära guesthouses inbjöd till fest och socialt umgänge. Det var viktigt att ha ett system för vilka dagar som var vita.
Naha, Japan
Det blev väldigt kännbart när vi tog farväl av vår familj. Vi ville inte äta mer restaurangmat, vi hade ingen plats att hemmagymma på och så luktade det mögel/sopor och mat överallt, till skillnad från Bali där bostäderna byggdes mycket luftigare. Det skapar en travel-burnout (reströtthet), något som jag inte visste fans. Så jag googlade och vi hade tydligen råkat ut för just det. Vi var reströtta.
För den som undrar, så blir man av med travel burn-out såhär:
- Sov åtta timmar
- Drick massor med vatten
- Ersätt kolhydrater med proteiner
- …eller övergå till frukt och grönt helt
- Tvätta ansiktet (iskallt) både morgon och kväll
- Planera
- Ha ingentingdagar
- Res sakta (slow travel)
En riktig minilägenhet i Naha, Japan
Efter två månader på resande fot var vi mer än redo för långsamt resande. Det fick dessvärre vänta till Vietnam, det var där alla bitarna föll på plats för oss. Vi hade lite drygt fyra veckor kvar i Japan och jag har alltid varit nyfiken på andra japanska öar än huvudön Honshu. Jag är väldigt glad att vi tog oss till Okinawa, eftersom jag fick se en helt annan sida av Japan.
Vår sista korttidsbostad i Japan, fyra timmar senare flög vi till Vietnam där vi skulle bosätta oss i hela nio månader.
