Karin lever ett annat liv – i Sverige

1752

Går det att leva ett annat liv i Sverige? Går det att förändra sitt sätt att leva och tänka? Karin Haulin, 54, är ett bra exempel på det. För ett och ett halvt år sen blev hon uppsagd från jobbet som administratör.
– Då kände jag: yes, äntligen, säger hon.

Foto: Privat
Foto: Privat

När jag får tag på Karin på telefon har hon precis kommit ut från en workshop: ”Om inte OM fanns”. Intressant tycker Karin som menar att det finns så många ”om” i människors liv. Själv har hon slutat låta alla ”om” stoppa henne.
– Man fokuserar så mycket på begränsningarna, tänk istället vad kan jag ta för steg, säger hon.

Karin började 2011 läsa enstaka kurser inom biologi vid sidan om sin anställning som administratör. När hon fick lämna sitt jobb i september 2013 fortsatte hon deltidsstudierna och idag är det inte långt kvar tills Karin kan kalla sig biolog. En stor dröm hon hade som liten men som inte förverkligades då hennes föräldrar ville annat.
– Om man har drömmar ska man göra om dem till mål. Inte bara tänka att det är en dröm långt borta. Är det en dröm är det bara en dröm men är det ett mål försöker man hitta vägar till det, säger hon.

Genom studierna lärde Karin känna en student, Wilhelm, som hon har mycket kontakt med.
– Han åkte till Borneo och jobbade med orangutanger i ett halvår. Om jag inte hade en bondgård och familj skulle jag också dra iväg.

OM ja. Precis det som Karin idag har övervunnit.
– En dag satt jag på sjukhuset hos en tjej som var döende i cancer och berättade det här. Då sa hon ’Om du verkligen vill och det är din dröm så kan du göra det’. Jag såg hennes slangar och apparater och då slog det mig. Hon kan inte, men jag kan ju faktiskt.

Karin åkte inte till Borneo, men hon förverkligade en dröm att få jobba som turistguide. Det blev Stora Karlsö utanför Gotland, trots gård och familj där hemma.

Idag driver Karin ett litet företag där hon vill utveckla guidningar för folk i naturen. Hon ställer sig också frågande till varför hon inte började läsa biologi samtidigt som hon jobbade under alla dessa år. Precis som många andra fastnade hon i ett ekorrhjul. Ett hjul hon hoppat ur idag. Hon förhåller sig något kritiskt till konsumtionshets.
– Det här med att köpa kaffe tillexempel. Nu sitter jag i en park på stan med min termos, det är naturligt för mig. Det är inte för att snåla, men det bär mig emot att köpa en latte för 38 spänn.

Hon fortsätter sin fundering kring att man skulle kunna leva på mindre pengar.
– Folk tänker att då måste jag avstå det och det och det. Så kan man tänka om man vill. Man kan också jobba med sin egen inställning till saker och ting. Jag tänker inte att jag avstår en latte utan jag tänker att jag vill ha min egen termos.

Det där med att tjäna mindre pengar är en intressant debatt. Många som blir arbetslösa idag skäms och folk som vill jobba deltid blir ifrågasatta. Något Karin känner igen när hon själv blev arbetslös en gång tidigare i livet.
– Det är som att det är fult att inte jobba. Jag var nere på stan och alla var på väg någonstans men jag hade ingen tid att passa. Jag mådde dåligt över det. Men det gör jag inte nu. Det är varje person själv som säger att det är fult att inte ha ett jobb. Och vi tror att omgivningen säger det till oss men det sitter bara i ens eget huvud. Man måste börja jobba med sin egen inställning, säger hon.

Karin avslutar samtalet med att berätta om anekdoten som personifierar både henne och hennes man. Långt från konsumtion. Långt från ekorrhjul. Långt från samhällsnormer.
– Jag var borta hela veckan och när jag kom hem föreslog min man att vi skulle hitta på något kul på lördagskvällen. Då tog vi tältet och åkte ut i skogen för att höra orrarna. Det var det första jag tänkte på när han frågade. En middag på restaurang kom inte ens upp i mitt huvud. Jag tänkte inte att det skulle bli dyrt att äta ute med mat och dryck utan det var det jag ville, att höra skogen susa och höra orrarna, säger hon. Lyx utan kostnad.

SHARE

1 COMMENT

Comments are closed.