Soluppgång över Angkor Wat

1389

Linda och Tobias lever dyklivet i Thailand. Under en kortare period åkte de över till Kambodja för lite ”semester”. Här kommer Lindas berättelse från Angkor Wat.

Utanför grinden till hotellet stod vår chaufför redo med sin tuktuk. Han sa god morgon och log med det bredaste leendet jag sett på länge. Hans gröna tröja matchade kylboxen han snört fast på mopeden. Kylboxen var full av iskallt vatten. Det var fortfarande mörkt ute. Den kalla vinden tog tag i mitt hår medan vår chaufför svängde ut på vägen. Trots att det fortfarande var väldigt tidigt på morgonen mötte vi flertalet människor. De flesta med precis samma mål som oss denna morgon, soluppgång över Angkor Wat.

Att äta frukost i en tuktuk som stormar fram i kurvorna var ett äventyr för sig vill jag lova, men det gick. Väl framme vid Angkor Wat pekade vår chaufför upp i himlen.

Han log och sa:
– It’s going to be a very beautiful sunrise today but you need to hurry!

13467663_1701920180072886_1630287402_o 13445838_1701920333406204_824242162_o

Han pekade mot en lång bro som ledde över en vacker liten sjö. Tillsammans började vi småspringa över bron med telefonerna i högsta högg. Det kändes precis som att vi sprang in i en annan värld. Det var så sagolikt vackert, precis som en tavla om inte vackrare.

När vi tagit oss över bron kom vi fram till en stor entré gjorde i sten. Det var mycket folk, väldigt mycket folk Man kunde nästan tro att vi vallfärdade för att se någonting helt unikt. Någonting vi aldrig någonsin skulle kunna skåda igen. Vi trängde oss förbi alla människor och fortsatte fram till en lite damm. Bakom dammen stod det, det största templet i Kambodja, Angkor Wat. Det var så slående stort och majestätiskt att jag knappt kunde tro mina ögon.

Bakom Angkor Wat var solen på väg upp. Vi slog oss ned i gräset. Bredvid oss satt tre tjejer beredda att äta sin frukost. Dock hade två apor redan fått syn på deras frukost och sprungit fram för att ta den. Det blev ingen frukost för dessa tjejer. Dock fick alla sig ett väldigt gott skratt, likaså tjejerna. Ingen ville ställa sig upp mot de vilda hungriga aporna. Det enda vi vågade göra i det läget var att fota de äta “sin” frukost.

Innan vi visste ordet av hade himlen färgats orangeröd. Vi detta lag hade alla tusentals människor sina telefoner och kameror framme i högsta högg. Ingen ville missa att föreviga den fantastiska soluppgång vi nu bevittnade.

13461290_1701920256739545_436637704_o 13453303_1701920410072863_531912442_o 13446245_1701920150072889_160538087_o

Gilla Ett annat liv på Facebook för att inte missa fler inlägg från Linda:

linda

SHARE

1 COMMENT

Comments are closed.